Tapeter

På övervåningen har vi hittat tre lager tapeter. Det är tre lager fler än på undervåningen. Mycket märkligt. Jag har inte hört att man bara målade direkt på den putsade ytan för hundra år sedan men så verkar det vara. Någon kan ju också ha rivit ner allt och putsat om men det tror jag egentligen inte. Nåväl, här kommer bilder på tapeterna. Fina, tycker jag. Särskilt den med nejlikor.

Fortsätt läsa ”Tapeter”

Annonser

2018

Nytt år. Ändå är allt som förut. Inget har ändrats. Bygge och renovering fortgår. Bilder kommer att läggas upp snart.

 

Game of Thrones

Jag vet att jag har varit sist på bollen. Jag vägrade länge. Jag försökte se ett endaste avsnitt en gång och råkade se bröllopsfesten där mor och son Stark blir mördade i ett blodbad. Det var fel av mig. Jag skulle ha börjat från början…

Vilket jag gjorde i somras. Och fastnade direkt. Det har varit ett avsnitt per kväll sedan dess. Ibland två. Ibland ett uppehåll på ett par dagar. Senaste veckorna har jag sugit länge på karamellerna eftersom jag har sett slutet närma sig. Jag har tittat på annat. Jag har sett halva avsnitt.

Ikväll tog det oåterkalleligen slut dock. Nu är det över för denna gång med en cliffhanger värdig sitt namn. Hur ska deg kännas när sista säsongen tar slut och det blir aldrig mer…?

En gång

En gång såg jag ut så här. Jag var ung, kanske 26 eller 27. Jag hade långt och krulligt hår oftast uppsatt i knut. Jag hade ögonbryn med färg. Jag hade en smilgrop. Jag var mager och alla ben stack ut överallt. Jag hade lila kläder. En tröja i bomull som jag minns mycket väl. Ett par byxor i något slinkigt material som jag sytt själv. Resårband längst ner och i midjan. Jag hade ett guldhalsband med en medaljong. Det enda som finns kvar är smilgropen. Och minnet av stunden. Vi hade plockat massor med kantareller, min syster och jag, i Fårsta hos min svärmor och svärfar. Min syster är också med på originalbilden och bi är mycket stolta över vårt kantarellhav.

Appen!

Ok, om man bloggar från telefonen, kan man lägga in sina foton direkt från den då? Det är kvällens fråga. Ska testas.

Amen kolla! En bild på ett avloppsrör från Anno Dazumal samt en bortglömd ros som ska grävas upp.

Höst igen

Ett år har gått

Ja, så gick ett år. Vad hände då? Jag glömde skriva här. Tappade bort sidan. Tänkte under året att jag kanske skulle blogga om min trädgård och husrenovering i stället för att lägga ut allt på Facebook. Så glömde jag bort att jag har en blogg som jag startat för ingenting.  Bara för att skriva lite på. Som en dagbok. För att minnas tiden som rinner. Ironiskt nog glömde jag alltihop. Tills idag.

Utedag

Lång promenad runt skogarna vid vattgruvan. Fika högt upp på berget med solen i ansiktet. Hundarna lösa i våra fotspår. Ulrika var med. Naturen läkte sår.

Efteråt, ett dopp med tillhörande simtag i Bergasjön. Kallt, inte tu tal om det. Uthärdligt dock. Ju längre man är i, desto mer accepterar kroppen kylan och det blir till slut njutbart. Kanske sista badet för i år. Vem vet?

 

Yngsta dottern besökte hemmet

Idag kom Ebba hem för ett besök. Det var näring och välgärning att känna hennes närvaro i hemmet. Lagom på eftermiddagen tog hennes energi slut och hon ville hem till sitt hem. Där hon bor. Hon var trött. Jag körde hem henne. Var tacksam för en dag med henne hemma.

I morgon kommer hon kanske igen. Blev sugen när äldste sonen ringde och ville komma på grillmiddag. Åh, vad detta betyder mycket för mig dessa dagar när inget tycks binda mig till jorden längre. Barnen hör av sig. Vill nåt. Är det tecken? Ska jag sluta upp att undra och tveka? Jag har en plats och en mening. De finns här.

IMG_2525